Det var en gång en skola som var mycket gammal. När den byggdes så byggde man så som man då trodde var rätt. Nu vet man bättre. Eftersom man byggde på det sättet kunde fukten som finns under skolans golv skapa ett alldeles eget litet monster. Inte vilket monster som helst utan Mögelmonstret. Det är en särskild sorts monster som får husägare över hela världen att rysa.

Mögelmonstret växte alldeles tyst under golvet, ingen såg eller hörde men skolan kände. Skolan blev ledsen, men kunde inte rå för att lärarna som arbetar i skolan fick ont i huvudet och inte mådde bra. Till och med en del elever märkte att det var dålig luft. Tidningarna skrev en rad eller två. Inte mycket annat hände. 

Jo förresten, efter en vattenläcka i ett klassrum gjordes en ”okulär besiktning” (fina ord för att någon tittar på skadan) som visar att ingen fukt finns. Det måste ha vart en duktig en som kan se med blotta ögat att luften är ok. En mamma frågar efter mätningar men ”det behövs inte”. Det har ju gjorts en ”okulär besiktning”. 

Skolan kämpar vidare. Pustar och stönar men gör sitt bästa. Lärare och barn kämpar också vidare i skolan de tycker så mycket om, men de flesta förstår att den egentligen inte mår så bra. Det tisslas och tasslas om att det kanske ändå bor ett mögelmonster under skolan. Skolan vet dessutom att den är alldeles för liten. Skolan drömmer om att ha en matsal där alla elever får plats och ingen behöver äta i klassrummet. Skolan är såklart stolt över att så många barn vill gå där men det finns inte riktigt plats. Hur skall det gå för den stackars skolan?

Några år senare upptäcks trots allt det osynliga mögelmonstret under golvet som sakta men säkert äter upp skolan underifrån. Föräldrarna kallas till möte och får veta att skolan inte mår bra och det sätts in fläktar/ventilation för att förbättra luften. En pappa frågar efter mätning av luften och detta görs.

Därefter blir det olika vändor men man kommer till slut fram till att skolan mår så pass dåligt att barnen och lärarna inte skall vara där, skolan skall byggas om eller rivas. En del skall absolut rivas. Skolan pustar ut. Den har blivit hörd äntligen. Barnen skall få fina baracker, förlåt paviljonger (eller var det moduler?) under tiden skolan blir fixad. Föräldrarna tror att det skall bli under en kort tid. Tänk så fel de hade.

Bar..jag menar paviljongerna (eller om det nu är moduler de heter) ställs på plats och de är verkligen fina. Barnen har det bra och personalen gör som vanligt sitt allra bästa men de saknar nog ändå sin skola allihop. De förstår såklart att skolan inte mår bra och behöver hjälp. Ingen får vara i skolan pga fukten. Sedan får barnen vara i ena delen. Sedan inte.. Sedan igen.. sedan inte.. 

Ytterligare en tid senare, utan att man börjat renovera eller riva, så upptäcks ett nytt hot. Ett nytt osynligt monster som kallas Radon… Det här var ju verkligen inte bra.

Man gör en ny radonmätning mätning som visade bättre resultat så barnen och lärarna får ha idrott, musik och fritids här. Tidningen rapporterar skrämmande siffror. Då får ingen vara där.. eller får de? Läser man om det hela så verkar det som att man får vara i idrottshallen men inte i kapprummet som leder till idrottshallen? skolan är väldigt nyfiken på hur barnen skall kunna ta sig in.

Till och med den sjuka skolan har nu tappat bort sig alla vändor fram och tillbaka

Barnen har nu gått i paviljonger i snart tre år men ingen är helt säker på när ny eller renoverad skola skall stå klar. I stället pratas det om att man skall åtgärda radonproblemet temporärt så barnen kan vara i den sjuka skolan ändå. 

Fler paviljonger (baracker/moduler) skall ställas dit för fler barn skall börja i skolan och de får inte plats.

Fler paviljonger skulle ju troligtvis behövts för de barn som redan går där men nu skall ännu fler barn börja i paviljongerna (behöver inte fylla i alternativa namnen moduler/baracker mer va?).

Skolan står där den står och undrar när en ny fin byggnad kan få ersätta den här som faktiskt känner sig väldigt ledsen och slut. Många barn har fått gå där genom åren och haft det väldigt bra hos den men nu är det dags för en ny skola att ta vid. Hur många år skall det ta tro? och kommer den vara tillräckligt stor?

Skolan funderar i sin ensamhet: Tänk om man tog all den energi, tid och pengar som går åt att halvfixa den sjuka trötta skolan till att istället riva och bygga nytt. Undra hur det skulle bli? Den sjuka skolan undrar vidare. 

De flesta sagor har ett lyckligt slut, inte den här. Ännu. När det kan komma vet inte den sjuka skolan. Vet du?