Det är en speciell känsla när någon läst en text man skrivit. Kollade hur det går för Väsen på Storytel. 73 personer har lämnat bedömning av boken. Det betyder rimligtvis att de lyssnat på hela boken och klickat i de stjärnorna som visas efter bokens slut. Kanske har ännu fler lyssnat? snittbetyget är just nu 4,2. För mig är det jättestort att så pass många har hittat till boken, spenderat två timmar och fem minuter med mina karaktärer och tyckt om det. För stora etablerade författare är det ju ingenting såklart men jag är ju inte det så jag FÅR vara stolt och glad för det här.

Jag blir också nyfiken. Hur har boken utspelat sig för de som lyssnat? För jag skriver ju egentligen bara hälften av berättelsen. Resten läggs liksom till av den som läser/lyssnar. Hur ser karaktärerna ut just för dig? Jag har ju en tydlig bild av hur både människor och väsen ser ut just för mig. Men det betyder ju inte att de ser likadana ut för dig.. Det hade varit så kul att höra hur man upplever dem. Min bild av Sagas mormor speglas ju av mormödrar jag har med mig i mitt bagage och mina erfarenheter. Men om man har dåliga erfarenheter av bestämda mormödrar så kanske hon upplevs väldigt osympatisk? Likaså med miljöerna. Jag har ju mitt perspektiv på miljöerna och platserna kring Vemdalen och dess miljöer. Det varierar ju från person till person så kanske det ser helt annorlunda ut för någon med ett annat perspektiv?

De här tankarna fastnade jag i på gymmet imorse. Sådana funderingar gör att jag ofta saknar att studera litteraturvetenskap. Att få gräva ner sig i diskussioner och funderingar kring texter som inte bara berör innehållet i den faktiska texten. Hur påverkar texten, orden och vad betyder den för mig? Vissa böcker och även filmer kan jag bara inte återvända till för att de påverkar mig för mycket. Medans jag vet att andra inte påverkas alls. Sådant är intressant.

Det finns förresten fortfarande böcker kvar att köpa om man vill ha den fysiska boken. På Storytel och liknande tjänster finns den att lyssna på.